började med att jag vaknade sjuk. skit irriterad

ville verkligen inte vara sjuk

somnade om och vaknade

knarkade alvedon och mådde bätter fysiskt

psykiskt var det down down efter att jag insett hur pantad jag är

sedan satt jag i min säng med min mamma

vi pratade om min pappas rebelliska ungdom. typ

då var jag glad

sen lät jag tårarna rinna när jag skrek ut hur mycket jag hatar hellmans

hur mycket det tär på mig att jobba och hur mycket skit det är där

mamma torkade tårar och sa att antingen två tusenlappar mer i månaden eller inte

jag slutade gråta och tänkte att de två tusenlapaprna är mycket uppskattade

sedan gick det neråt igen

insåg hur jävla dum i huvudet jag är

sen satte jag mig här och det är mammas pojkar på tv

jag är sjukt tagg på imorn. tjejer fyller och en av dem ska firas här

/ linda